Från modig pionjäranda till feministiskt narrspel

Den 12 mars 1610 – En militärlogistisk bravad

Under den stora oredan i Ryssland, då olika prependenter kivades om tsartronen, genomförde en svensk här en bedrift som få lyckats med, nämligen att erövra den ryska huvudstaden Moskva. Det var 1200 svenskar under befäl av en 26 år ung general, Jakob De La Gardie, som den 12 mars 1610 tågade in i Moskva. De La Gardie hade gjort en enastående snabb karriär.  Han förde vid tillfället även befäl över med svenskarna lierade ryska förband. Enligt militär expertis var fälttåget en framstående logistisk prestation, väl jämförbar med Karl XII:s och Napoleons. Svenskarna residerade i Moskva fram till den 25 juni samma år då man led nederlag mot en stor armé från den polsk-litauiska stormakten. De La Gardie lyckades utverka att han själv och hans soldater, en skara på några hundra, kunde återvända till hemlandet. Ett par år senare valdes Mikael Romanov till tsar, och hans ätt stannade som bekant kvar på tronen lång tid framåt.

Den 28 februari 1710 – Kampen om Skåneland

Förlusten av de skånska landskapen 1658 hade blivit ett trauma för det danska riket. Ett återerövringsförsök hade kulminerat i det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Efter katastrofen vid Poltava den 28 juni 1709 hade återstoden av den svenska hären förts bort till fångenskap i de sibiriska skogarna. Medan kung Karl manövrerade i det osmanska riket för att kunna fortsätta uppgörelsen med tsar Peter, landsteg en stor dansk armé i Skåne och fortsatte norrut genom Halland och Småland. En svensk motståndshär mobiliserades och ryckte söderut under befäl av general Magnus Stenbock. Kraftmätningen skedde vid Helsingborg den 28 februari 1710.

I sin välbekanta dikt Stenbocks kurir låter Carl Snoilsky den efter ritten till Stockholm utmattade officeren rapportera om slaget inför den gamla änkedrottningen Hedvig Eleonora i det kungliga residenset:

Den sista Februari
vi med den Högstes makt
vid Hälsingborg i drabbning
vår ovän nederlagt.
Vi ha troféer, fångar
i flera tusental,
som närmare här skriver
vår tappre general.

Var står vi idag?

Det svenska etablissementet i politik, press, radio och TV firar 100-årsminnet av instiftandet av den internationella kvinnodagen den 8 mars 1910 vid den internationella socialistiska konferensen av den Andra Internationalen i Köpenhamn.

Globalism, anarkokapitalism, folkvandring, multietno, genusteori – exempel på idéer och företeelser omhuldade av det härskande skiktet i vårt land.

400 år av svensk historia – från modig pionjäranda till feministiskt narrspel.