Kommentarer till Ett bitande dilemma

Av: Mattias

Mattias — Mon, 14 Mar 2011 00:43:12 +0000

Vilken tur att Stellan Bojerud är gift med en kvinna från Laos och har en massa andra personer med “utländsk bakgrund” i familjen, för nu kan han verkligen kalla sig för antirasist!
Att han dessutom kallar han dessa personer för svenskar, på samma sätt som individer med etniskt svensk bakgrund, är ett ytterligare sådant “bevis”.

Men frågan är om han på allvar tror att en person med hans eget utseende hade kallats för laotier eller gambian, endast av anledningen att han/hon var född i Laos eller Gambia.
Jag har mina aningar på vad den yttersta majoriteten av människor från alla folkgrupper utom de vita hade haft för åsikt om den saken. Och inte är det helblods-laotier eller –gambian.

Av: Redaktionen

Redaktionen — Sat, 05 Jun 2010 16:26:22 +0000

Tack för din kommentar som innehöll intressanta upplysningar om bakgrunden till din bok och ditt SD-engagemang.

Här på redaktionen kan vi inte avhålla oss ifrån förvånat uppdragna ögonbryn över att du tidigare inte skulle ha uppmärksammat problemen med massinvandringen.

När du alluderar på Fingal Larsson vill vi erinra oss att Bertil Ströberg redan har fått besked om resning. Vi för vår del har aldrig trott att den fällande domen mot Ströberg var riktig. Det var ju så tydligt att utländsk underrättelsetjänst hade gillrat en fälla, och i den fällan gick SÄPO, åklagaren och domstolen.

Av: Stellan Bojerud

Stellan Bojerud — Fri, 21 May 2010 10:49:57 +0000

Faktum är att boken om nazismen i Sverige skrevs redan våren 2008 som en reaktion på Bosse Schöns artikel 21 januari 2008. Den utkom dock först 2010 eftersom jag hade två andra böcker före den i publiceringskön.

Under 2008 utgavs “Livstidslögnen” vilken gjorde att jag utmålades som kommunistsympatisör (Fallet Fingal Larsson väntar f ö på prövningstillstånd i HD under sommaren 2010).

Bägge böckerna återger mina genuina uppfattningar (rätt eller fel)och är inte någon “taktikanpassning” till SD.

Jag arbetade 1999–2003 inom Försvarsmaktens program mot nazism, rasism och främlingsfientlighet. I likhet med de övriga medverkande inom detta program betraktade jag SD som en marginell och tämligen oförarglig sekt.

Sedan (m) sågat försvarsminister Mikael Odenberg var min tid som moderat förbi. Jag beslöt mig efter drygt ett års funderingar och kontroller med bl a SÄPO och nazi-forskaren Helene Lööw att motvilligt kasta min eventuella tyngd i vågskålen, eftersom jag fann att SD var det enda försvarsvänliga partiet.

Invandrarfrågan fanns då inte i mitt medvetande, men inför ett inträde i SD måste jag bilda mig en uppfattning. Det var lätt. Jag studerade förhållandena i min hemkommun Sundbyberg (Hallonbergen och Rissne) samt närbelägna Rinkeby och Tensta.

Det var inte så illa som jag trott. Det var värre och den framtida prognosen är än mer dyster.

2009 byggdes ca 15.000 nya bostäder samtidigt som 102.441 nya invandrare bosatte sig i Sverige. Prognosen för 2010 är ca 15.000 nya bostäder och 120.000 nya invandrare.

Genom att ifrågasätta hur länge en sådan matematik håller har jag vid 65 års ålder kvalificerat mig som nazist, rasist, idiot och främlingsfientlig (ehuru sambo med en kvinna från Laos, utlandsadopterad dotter gift med en man från Gambia, tre barnbarn med “invandrarbakgrund” och två “extrabarn” med sådan bakgrund).

Bästa hälsningar

Stellan