Top
Per Engdahl och Nysvenska rörelsen

Tre gånger nysvensk – en gång för mycket

I Nonkonform nr 11 från 2001 hade vi anledning att ta ställning till ett missbruk av ordet nysvensk. Vi publicerade därför en liten artikel om vad denna beteckning står för och konstaterade att det borde räcka med den tidigare etablerade termen som tillhörde språkforskningen och den nytillkomna som våra pionjärer i Uppsala diskuterade sig fram till. Eftersom det av oss påtalade missbruket inte har upphört utan tvärtom accelererat vill vi gärna återpublicera den nämnda artikeln. Sprid den till de som behöver den! – Redaktionen

Den som läst Per Engdahls Fribytare i folkhemmet minns säkert den passus där författaren beskrived en promenad 1930 under en blekt gråblå marshimmel, med snål och kylig vind och fruset smältvatten blänkande på åkrarna. För den som inte läst citerar vi: ”Vad skulle vi kalla oss för? Vi hade vägrat att kränga av oss en italiensk svartskjorta för att ta på oss en tysk brun. Vi hade sagt nej till nationalsocialismen. Varför då behålla ordet fascism? Vi var trots allt inte anhängare av diktatur. Vi hade börjat formas i en stad där det var högt i tak och där debattklimatet var gynnsamt för alla, som hade en egen övertygelse. Vi var svenska nationalister. Men lika lite som vi var nationalsocialister, lika lite var vi nationalkonservativa. Korporatismen betydde för oss en radikal förnyelse av hela samhället. Svensk tradition, javisst. Men en tradtion, stadd i ständig förnyelse. Då kom ordet. Nysvensk. Vi skulle ha en svensk beteckning på vår åskådning. Och den benämningen blev nysvenskhet.

När vår rörelse för snart sjuttioett år sedan föddes, och valde att beskriva sin ideologiska inställning som nysvensk, var begrepet redan väletablerat – inom språkvetenskapen.Härinför ryggade man alltså inte, och det skulle man naturligtvis inte göra; det är liten risk att man sammanblandar det politiska begreppet med det språkhistoriska. – När Lennart Hyland en gång i tiden, vi tror at det var på 60-talet, i sitt oerhört populära TV-program Hylands hörna med en förtjust min lanserade idén att kalla invandrarna nysvenskar, stötte det på patrull. Man hänvisade till att det fanns en politisk rörelse med denna benämning. Nu har tiden gått. De flesta har nog glömt vem som från början kom med idén, men nu händer det inte allt för sällan att den partidemokratiska pressen återvänder till Hylands gamla förslag. Även om det ibland kan uppkomma formuleringar åt det komiska hållet, vill vi ändå bestämt säga ifrån att vi ogillar det nya språkbruket. Det vittnar om okunnighet om och i vissa fall nonchalans mot en meningsriktning. När man i det s. k. nationella lägret hemfaller åt samma slapphet, blir vi uppriktigt förvånade. Där har man kunskap och där bör man vänta sig ett bättre omdöme.

1 comment

  1. Thomas 2 juli, 2011 at 17:23

    Jag skulle påstå att det uteslutande är invandringskritiker som använder begreppet om invandrare och då i ironisk mening. Förespråkarna har i och med detta i stort sett gett upp det. Man bör alltså fokusera sig på sidor som Politiskt inkorrekt, Fria tider och nationell.nu för att ta några exempel.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.