Efter syndafloden

Av Master Blaster

1981 utkom den australiensiska långfilmen The Road Warrior med Mel Gibson i huvudrollen. Filmen var en uppföljare till Mad Max från 1979 men skiljde sig väsentligt från sin föregångare. The Road Warrior var banbrytande eftersom den populariserade den postapokalyptiska undergenren till science fiction.

I The Road Warrior befinner sig spillror av mänskligheten, efter ett globalt kärnvapenkrig, i en ständig kamp för tillvaron där mat, ammunition och drivmedel är hårdvaluta. Den unge ensamvargen Max ”Mad Max” Rockatansky (Mel Gibson) lever ur hand i mun i den postapokalyptiska australiensiska ödemarken. Efter att framgångsrikt medelst bil ha lyckats undkomma kringstrykande landsvägsmarodörer hittar Max en till synes övergiven gyrokopter. Det visar sig vara en fälla och Max blir tillfångatagen av en man som äger gyrokoptern. Max övermannar dock snart mannen som visar sig vara en udda personlighet. Mannen förklarar att han i utbyte mot sitt liv kan berätta om en plats i närheten där det finns mycket bensin. Det visar sig vara ett litet samhälle byggt kring ett aktivt oljeborrtorn i öknen. Samhället är i krig mot ett större gäng illasinnade landsvägsmarodörer som vill åt oljan för egen del. Max dras sedan in i konflikten och historien utvecklar sig.

Filmens tjusning består främst i den trovärdiga postapokalyptiska miljön och spänningen förhöjs genom hisnande biljakter. En intressant detalj är att marodörernas härförare spelas av göteborgssonen Kjell Nilsson.

The Road Warrior följdes upp av Mad Max Beyond Thunderdome (1985). Sedan dess har genren överlevt genom bl.a. filmer som Waterworld, bordsrollspel som Wastelands och den svenska klassikern Mutant från 1984, datorspelsserien Fallout där första delen utkom 1997 och senaste spelet Fallout: New Vegas utkom 2010. Ett viktigt svenskt bidrag till genren är P.C. Jersilds välskrivna roman Efter floden från 1982.

Den postapokalyptiska genren är intressant främst därför att den attraherar människor som inte känner sig hemma i den moderna liberala masskulturen som kännetecknas av den stora berättelsen om hur Förenta staterna leder och har lett världen mot demokrati, kapitalism och mänskliga rättigheter.

Den 4 oktober 2011 utkom datorspelet Rage. Efter ett kraftigt meteornedslag har den mänskliga civilisationen slagits ut. Små människosamhällen existerar men mellan dem härjar banditer och mutanter. Det finns stilbrytande inslag i spelet som fungerar bra (Vilda västern-tema och Steampunk-tema) men även inslag som fungerar illa (rymdskepp och stora monster till mutanter). Medan Rage helt saknar något intellektuellt djup till skillnad från Fallout-serien har det helt andra förtjänster.

Rage är för det första en The Road Warrior-inspirerad bilsimulator med flera olika fordon man känner igen från filmen. Dessa kan bestyckas och det finns även möjlighet att använda lustgassystem för maximal acceleration och hastighet. De snabba, riskfyllda och ofta våldsamma körningarna får en att känna sig som barn på nytt.

För det andra är Rage ett originellt och förfinat pangpanglir. Medan spelaren efterhand ges tillgång till en imponerande vapenarsenal är ammunitionen mycket svårtillgänglig och motståndarna som ska nedkämpas mångfaldiga men intelligenta. Ofta har man helt enkelt inte möjlighet att använda det vapen eller den ammunition man skulle föredra i den givna situationen utan man måste hemfalla åt diverse fattigmanslösningar för att överleva. I värsta fall får man ta till knytnävarna. Ett par vapen är direkt hämtade från The Road Warrior och förtjänar närmre presentation:

Vässade bumeranger kan användas både på kort och långt avstånd för att orsaka motståndarna bråd bortgång. Armborst kan användas för att ljudlöst slå ut en fiende på avstånd. Armborstet kan även laddas med olika typer av ammunition t.ex. dynamitförsedd pil som detonerar ett par sekunder efter anslag.

I höstens stora speltitlar Battlefield 3 och Call of duty: Modern Warfare 3 ikläder man sig på sedvanligt manér rollen som god amerikan som bekämpar världens ondska. Mot denna propaganda utgör Rage, genom sitt inslag av stamtänkande och återvändande till tidigare historiska stadier, en välgörande kontrast.

Relaterat: Efter liberalismen: Fallout 3

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.