Top

För att understödja en saklig och allsidig diskussion om sharia presenterar Nonkonform härmed en enkel redogörelse över huvudlinjerna i det muslimska rättssystemet.

Sharia, som betyder ”den rätta vägen” , är ett religiöst rättssystem likt katolska kyrkans  kanoniska rätt. Ungefär en sjättedel av jordens befolkning lever i rättsordningar som präglas av sharia. Hit räknas utövar de mest uppenbara fallen den muslimska minoriteten i Israel som tillämpar muslimsk familjerätt och de stater med muslimsk majoritet som uppstått efter Sovjets upplösning. Islams ställning varierar kraftigt i samtliga rättsordningar där sharia tillämpas.

Högst upp i den muslimska rättskällehierarkin står Koranen. Denna innehåller Allahs uppenbarelser för profeten Muhammed indelade i 6200 verser varav en mycket liten del kan beskrivas som juridiska.  De flesta reglerna är familjerättsliga men det finns även andra civilrättsliga regler och regler av straffrättslig, statsrättslig, skatterättslig och folkrättslig karaktär.

Näst högst upp i hierarkin står sunna som är beskrivningar av Muhammeds uttalanden, handlingar och beteenden. Sunna används framförallt som regelkälla om sådant som inte regleras i Koranen t.ex. straff för överträdelse av det i Koranen stadgade förbudet mot vindrickande.

Därefter kommer idjmá vilket är muslimska rättslärdas tolkning av Koranen och sunna. Frågan om vilka rättslärdas tolkningar som ska medräknas i idjmá är omstridd bland muslimer.

Som en fjärde rättskälla nämns ibland qiyás som är analogiresonemang för situationer som ej täcks av Koranen och sunna. Utöver qiyás finns vissa mindre centrala rättskällor utan någon särskild inbördes hierarki som prejudikat, sedvänjor osv.

Den muslimska rättsvetenskapen heter figh och det finns en stor mängd juridisk litteratur inom idjmá.  Framstående muslimska rättslärda producerar ibland ett rättsutlåtande (fatwa) om någon viss rättsfråga. De rättslärda är då bundna av plikten att erkänna och respektera auktoriteten hos idjmá. De får inte heller lägga till någon ny slutsats. Denna plikt kallas sammanfattningsvis taqlíd. Kreativt juridiskt resonemang (idjtijád) är ej tillåtet.

Inom Islam finns olika skolor varav de viktigaste är sunni och shia. Inom varje skola finns olika riter (madhhab) och det är dessa som skiljer dem åt.

Nedan följer tre exempel på muslimsk rätt:

Skilsmässa genomförs genom att mannen säger talaq (”jag förskjuter dig”) till hustrun tre gånger. Domstol undersöker endast om uttalandet varit allvarligt menat. Det förekommer även varianter där hustrun vid äktenskapets ingående ges en oåterkallelig fullmakt att å mannens vägnar förskjuta sig själv eller att mannen vid äktenskapets ingående på ett juridiskt bindande sätt avsäger sig rätten att förskjuta sin hustru under en tidsperiod t.ex. 100 år.

Äktenskapet ses vidare som ett kontrakt mellan brudgummen och brudens far och för detta erlägger brudgummen ett brudpris. Brudpriset motsvarar den hemgift som brudens släkt lämnar och någon utbetalning sker alltså inte i praktiken. Om däremot paret skiljer sig måste brudgummen återlämna hemgiften.

Sharia förbjuder ränta (riba) men detta förbud kringgår man i muslimska länder t.ex. genom att låntagaren köper någon sak av långivaren mot ett skuldebrev och sedan säljer tillbaka saken mot en lägre kontant betalning. Skillnaden mellan värdet på skuldebrevet och den kontanta betalningen är vad långivaren får i ”ränta”.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.